Skrivprocessen

Syftet

Det finns alltid ett syfte med en text. Syfte betyder att det är något man vill uppnå eller visa med texten. Syftet kan vara formulerat av den som ger dig i uppgift att skriva eller så är det du själv som har ett syfte med texten. Syftet med en text svarar på frågan varför texten skrivs.

Börja med att analysera syftet med den text du ska skriva. I en skrivuppgift finns det ett eller flera verb som berättar vad du ska göra. Syftet med texten, och därmed verbet, kan vara att rapportera, informera, ifrågasätta, diskutera, marknadsföra, reflektera, analysera och så vidare.

För att veta hur du ska formulera texten är det viktigt att du förstår vad syftet med texten är före du börjar skriva. Fråga dig själv vad det är du ska göra. Är syftet att dokumentera och rapportera om en laboration du har gjort? Är syftet att reflektera över ditt eget lärande? Är syftet kanske att visa ditt kunnande inom ett ämne genom att skriva en vetenskaplig text där du använder trovärdiga och relevanta källor och resonerar kring ett fenomen?

TIPS:

Du kan med fördel använda formuleringen ”syftet med den här texten är att ...” i alla texter du skriver under dina studier.

Målgruppen

All text är kommunikation och det betyder att det alltid finns en målgrupp, en mottagare och läsare för din text. Det är viktigt att du funderar på vem du riktar dig till med din text för att veta hur utförligt du ska skriva och hurdant språk du använder. Skriver du till en möjlig arbetsgivare? Skriver du en text för personer inom din egen bransch? Skriver du till en kund?

När du skriver ska du alltid skriva för en tänkt läsare, en tänkt målgrupp. Oberoende av målgrupp måste du skriva tydligt och så att någon annan kan läsa och förstå din text.

Du ska också vara tydlig med kontexten och förankra ditt resonemang i det material du använder. Det här betyder att du är tydlig med vad du skriver om, vilka källor du hänvisar till och vilket syftet med texten är.

TIPS:

För att kontrollera att du skriver läsarvänligt och för en målgrupp kan du täcka över rubriken och läsa de första styckena i din text. Framgår det tydligt vad texten handlar om utan att läsa rubriken?

Materialinsamling

Börja med att göra dig själv till expert! Läs in dig i ämnet. Vad finns det för tidigare forskning inom ämnet? Arcadas bibliotek är en bra plats att börja på. Biblioteket har ett bra utbud av böcker för alla utbildningar och tillhandahåller ett nästan obegränsat utbud av e-böcker och artiklar via olika databaser. I kursen teknologi och lärande får alla studenter en introduktion i informationssökning. Biblioteket upprätthåller libguider för alla utbildningar och du kan använda bibliotekets chatt för mera information och handledning.

Utarbeta en strategi för att läsa effektivt och systematiskt. En del skriver franska streck på papper medan de läser, andra samlar information i ett dokument. Det är viktigt att du redan i den här fasen är noga med dina källor. Dokumentera för dig själv vilken information du hämtar från vilken källa. I efterhand är det så gott som omöjligt att komma ihåg vad du har läst på vilken sida i vilken artikel.

TIPS:

För att hålla reda på ditt material kan du använda referenshanteringssystemet Mendeley.

Planering och disposition

Ibland upplever studenter att det är svårt att få ihop så många sidor som förväntas, eller att det inte alls går att komma igång. Många gånger beror det här på att man slarvar med förarbetet. En god planering hjälper dig själv att göra väl ifrån dig.

Se på det material och den kunskap du har samlat på dig under materialinsamlingen. Vilka centrala frågor väcker det? Då du disponerar texten formulerar du olika huvudtankar, hypoteser eller problemställningar du har kring ämnet. För varje tanke lyfter du fram hållbara argument som stöder tanken i fråga.

Fundera på rubriker och vad texten ska handla om. Fundera på inledning och avslutning. Under arbetets gång kan du av olika orsaker (för lite information, nyare information, för mycket information osv.) behöva modifiera dispositionen. Skrivarbetet och forskningsarbetet måste därför betraktas som en helhet och som något levande.

Avgränsning betyder att tydligt ringa in den specifika frågeställning du skriver om. Du ska med andra ord kunna formulera vad det är du utelämnar i din text. Avgränsa från början ett tydligt område att jobba kring – problemet brukar snarare vara att man får med alltför mycket, inte att materialet inte räcker till. Beroende på ämnesområdet kan avgränsningarna ske i tid, geografiskt område, antal frågeställningar eller antal personer som intervjuas.

Ofta har du en given deadline, ibland är det du själv som lägger upp tidtabellen för din skrivprocess. När du planerar och disponerar din text är det viktigt att också planera en realistisk tidsplan. För att du ska uppnå ett gott slutresultat är det viktigt att du ger både materialinsamling och skrivprocess tillräckligt med tid och är medveten om att man hela tiden lär sig någonting nytt. Nya erfarenheter ger nya infallsvinklar, vilket kan leda till att man måste tänka om, göra nya avgränsningar och omarbeta texten.

Börja skriva

Börja skriva din text! Skriv mycket och strunta i om det blir så bra eller inte. En dålig text går att bearbeta och jobba vidare från. Har man ingen text alls finns det inget att bearbeta. När du har ett utkast kan du börja granska och redigera din text. Till skrivprocessen hör att skriva om, stryka, flytta stycken och skriva mera under hela arbetets gång.

En god skribent kännetecknas av att hen bearbetar och processkriver sin text. En svag text har ofta kommit till så att man skriver i ett svep utan att bearbeta eller läsa sin text.

Respons och bearbetning

När du har ett utkast ska du läsa din text själv. Bearbeta din text utgående från den granskning du själv har gjort eller den respons du har fått av en kamrat eller handledare. Vilka delar behöver utvecklas? Vad kan du stryka? Var behöver du vara mera konkret och exemplifiera? Vilka stycken är för vaga för läsaren? Var brister det i den röda tråden?

Bearbeta texten, skriv mera där det finns tankehopp som läsaren inte kan följa. Var inte rädd för att upprepa dig, varje kapitel eller stycke behöver återknyta till huvudtemat och kontexten.

TIPS!

Läs texten högt, då märker du bättre konstigheter och fel i den.

Jobba med kamratrespons

Att skriva i grupp och samarbeta kring texter är vanligt, dessutom blir texter bättre av kommentarer. I den akademiska världen ingår kamratgranskning eller kollegial granskning och att vara opponent som en naturlig del av forskargemenskapen. Därför är det bra att öva att ge och ta emot respons på texter. Kom överens med en eller flera studiekamrater att ni ger kamratrespons till varandra.

När ni kommenterar varandras texter gäller det att ge konstruktiv respons. ”Helt bra” är exempel på respons som inte är konstruktiv. Att bara ta fram en texts dåliga egenskaper är inte heller konstruktiv respons. Många gånger görs kamratgranskning av texter medan texten är under arbete. Det ska du beakta när du tar ställning till texten: den är inte perfekt och den kan bli bättre med din hjälp. Ge alltid minst tre positiva kommentarer, exemplifiera vad som är fungerande i din kamrats text.

Så här kan du jobba för att göra din respons mer konstruktiv.

1. Läs texten.
2. Förstår du allt första gången du läser texten? Markera där du måste läsa om, där läsningen hakar upp sig, eller där det finns någon formulering eller ett ordval som du inte förstår.
3. Motsvarar texten det rubrikerna signalerar? Kan rubrikerna revideras?
4. Tar texten hänsyn till mottagaren, eller är perspektivet enbart skribentens? Finns det läsaranvisningar, alltså metaspråk?
5. Följer texten normerna för vetenskapliga texter? Är den stilistiskt och till innehållet relevant?
6. Är källhänvisningarna rätt uppgjorda? Kan referatmarkörerna varieras eller referattekniken förbättras?
7. Hittar du kärnmeningar? Hur är styckena uppbyggda?
8. När du med hjälp av frågorna ovan bildat dig en uppfattning om texten är det dags att formulera responsen:

• Med avseende på frågorna ovan: på vilka punkter är texten bra och på vilka punkter kan texten förbättras?
• Vad är det samlade, positiva omdömet du kan ge?

Med andra ord: om texten är ”dålig” ska du inte ta upp varje liten detalj som kunde förbättras. Använd övergripande begrepp och välj de viktigaste punkterna. Till exempel kan du i stället för att anmärka på varje slarvfel säga att det verkar som om skribenten haft lite bråttom och kanske inte haft stavningskontrollen på, och att det ger texten ett slarvigt intryck.

Korrektur

När du har bearbetat texten är det dags för den sista korrekturläsningen innan du lämnar in eller publicerar din text. Låt gärna texten vila så att du kan läsa med fräscha ögon. Läs texten högt! Låt någon annan läsa din text, t.ex. en familjemedlem. Glöm inte att använda stavningskontrollen och slå upp då du är osäker, Word känner inte till alla specialuttryck i respektive bransch.