Socialt förändringsarbete som kompetensområde
Samhällsförändringar och de följder dessa har för individers vardag utgör stora utmaningar i välfärdssamhället. Problem kring social delaktighet, demokrati och alternativ organisering av social verksamhet är centrala frågeställningar i den aktuella välfärdsdiskussionen. De nya behov som det senmoderna samhället skapar leder till att etablerade verksamheter, tjänster och handlingsmodeller måste förändras och förnyas för att kunna motsvara medborgarnas krav och behov.
Det finländska samhället uppvisar i dag stora integrationsproblem. Barns, ungas och familjers välfärd, långtidsarbetslösheten, de funktionshindrades och äldres situation är områden som kräver stora insatser för att förebygga och motverka marginalisering och exkludering.
För att stöda olika individer och grupper i samhället strävar utbildningsprogrammet till att ge studerande kompetens i socialt förändringsarbete. Denna kompetens inbegriper att studerande
- har fördjupade insikter i kunskapsbaserat socialt förändringsarbete och kan problematisera innebörden i begreppen kunskap och lärande för ledning, förändring och utveckling av god praktik inom det sociala området
- kan identifiera och kritiskt analysera förhållanden och processer i det senmoderna samhället som påverkar människors livsvillkor och delaktighet på individ-, grupp- och samhällsnivå
- kan genom social mobilisering, dialog och empowerment utveckla och stärka människors egna resurser och sociala kompetens för att hantera, påverka och förändra egen livssituation och egna livsvillkor. Ytterligare förväntas att studerande kan diskutera och problematisera det sociala förändringsarbetet i relation till olika målgrupper samt i förhållanden till skilda sociala arenor, t.ex. hemmet, institutionen, skolan och lokalsamhället.
- har fördjupade kunskaper om aktuella utvärderingsmetoder och - modeller vid utveckling och förändring av det sociala verkamhetsfältet. Studerande kan kritiskt granska olika typer av utvärderingar och har insikt i konsekvenser vid val av utvärderingsmetod/-modell. Därutöver kan studerande självständigt utvärdera social verksamhet samt föreslå förändringar som leder till utveckling av verksamheten.
Efter avklarade studier för högre yrkeshögskoleexamen inom kompetensområdet socialt förändringsarbete förväntas studerande kunna utveckla och förnya verksamheter, tjänster och handlingsmodeller för olika målgrupper inom det sociala verksamhetsområdet, inom såväl offentlig, privat som ideell verksamhet. Därtill förväntas att studerande kan identifiera behov av kunskapsutveckling inom det sociala verksamhetsfältet och kan initiera sådan utveckling som leder till förändring.
Ledarskapskompetens
Den studerande har specialiserade kunskaper i olika ledarskapsfrågor och kan därmed innovativt agera för ett ökat välmående och delaktighet mellan ledare, medarbetare och klienter/patienter. Studeranden kan självständigt leda multiprofessionella team och projekt utifrån sitt eget områdesspecifika kunnande.
Den studerande kan fungera som initiativtagare och påverkare för frågor som berör välbefinnande, tillgänglighet och delaktighet på arbetsplatser, bland klienter/patienter och i samhället överlag. Studeranden kan fungera som koordinator och innovativ resurs i dylika nätverk. Därtill kan studeranden identifiera kopplingar mellan perspektiv och samhällsdebatter.
Den studerande kan göra beslut som grundar sig på ekonomiskt kunnande. Studeranden har ett förändrings–ledarskapsstrategiskt kunnande som beaktar strategi och kvalitetsarbete samt välbefinnande bland personalen som en pågående process.
Kompetens i forskning, utveckling och innovation (FUI)
Studenten behärskar olika forskningsmetoder och kan utveckla arbetet inom det egna verksamhetsområdet. Studenten kan initiera, genomföra och leda FUI-projekt samt utvärdera projektprocesser och dess effekter. Studenten kan skapa ny kunskap och förnya gamla tillvägagångssätt genom att kombinera kunskap inom olika områden. Studenten kan kritiskt värdera olika intressen inom FUI-verksamheten och kan göra bedömningar med hänsyn till forskningsetiska frågor. Studenten har färdighet för självständigt krävande FUI-arbete, har ett kritiskt, forsknings- och utvecklingsgrepp och kan utveckla ekonomiskt hållbar klient- och patientorienterad verksamhet.