Nivå/kategori

Yrkesstudier

Undervisningsspråk

Svenska

Kurstyp

Obligatorisk

Cykel/nivå

Yrkeshögskoleexamen

Rekommenderat studieår

1

Omfattning

5 sp

Kompetensmål

Målsättning med kursen är att erbjuda ett
livscykelperspektiv på människan.
Kursen ingår i studiehelheten Människan i
välfärdssamhället och stöder följande
yrkesspecifika kompetensutveckling:

  • Studeranden känner till det sociala områdets
    värderingar och yrkesetiska principer. Han/hon kan
    identifiera yrkesetiska principer i Socionomens
    (YH) arbete och kan bedöma och beskriva deras
    betydelse.
  • Studeranden inser betydelsen av att reflektera
    samt har grundläggande färdigheter i att
    reflektera.
  • Studeranden känner till olika
    människosyner och är medveten om sin egen.
  • Studeranden känner till olika skeden i
    människans normala utveckling. Han/hon förstår
    olika livssituationers betydelse för individens
    tillväxt och utveckling.
  • Studeranden känner till servicesystem som
    stöder välfärd och social trygghet.
  • Studeranden känner till grundläggande
    välfärdsteorier och förstår välfärdssamhällets
    förändringar.
  • Studeranden förstår att begreppet socialt är
    mångdimensionellt.
  • Studeranden förstår samhälleliga strukturers och
    processers betydelse för individers liv och
    samfunds existens.
  • Studeranden har kunskap om förfaringssätt inom
    samhälleligt beslutfattande.
  • Studeranden förstår betydelsen av medborgarnas
    delaktighet.

Läranderesultat

Efter avklarad kurs förväntas den studerande vara
förmögen att

  • identifiera utvecklingsutmaningar i människans
    olika livsskeden.
  • urskilja livscykelpsykologin i relevant
    litteratur.
  • reflektera över människan som subjekt.
  • reflektera över sin egen personliga utveckling

Innehåll

Människan ur ett livscykelperspektiv

Mer information

Basgruppsträffarna har obligatorisk närvaro. Tiderna
för de olika basgruppernas basgruppsträffar hittas
via ARBS.

Litteratur

Litteratur för kursen Människan ur ett
livscykelperspektiv

Grundläggande litteratur:

Dunderfelt, T. (2011). Elämänkaaripsykologia:
lapsen kasvusta yksilön henkiseen kehitykseen.
Borgå: WSOY.

En förkortad svenskspråkig version finns i
Utbildningsstyrelsen (1994). Hälso- och socialvård
– en introduktion. Helsingfors: Stiftelsen för
sjuksköterskeutbildning.

Erikson, E. (2000). Den fullbordade livscykeln.
Stockholm: Natur och Kultur.

Ex. på övriga som beaktar hela livsloppet:

Hockey, J. & James, A. (2003). Social identities
across the Life Course. Basingstoke: Palgrave.

Hockey, J. & James, A. (1993). Growing up and
growing old. Ageing and dependency in the life
course. London: Sage

Newman, B. & Newman, P. (2006). Development
through Life. A Psychological Approach.

Sankari, A. & Jyrkämä, J. (toim.) (2001).
Lapsuudesta vanhuuteen. Iän sosiologiaa.
Tammerfors: vastapaino.

Utvecklingsteoretiska perspektiv med relevans för
temat:

Jarlang, E. (red.) (1999). Utvecklingspsykologiska
teorier. En introduktion. Stockholm: Liber.

Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2002).
Utvecklingspsykologi. Psykodynamisk teori i nya
perspektiv. Stockholm: Liber.

Magnusson, E. (2003). Psykologi och kön: Från
könsskillnader till genusperspektiv. Stockholm:
Natur & Kultur.

Trost, J. & Levin, I. (1996). Att förstå vardagen
– med ett symboliskt interaktionistiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Valsiner, J. (1997). Culture and development of
children´s action. NY: Wiley

Fokus på olika åldrar (jfr. Utvecklingspsykologi
samt livslopp)

Stern, D.N. (1992) Spädbarnets interpersonella
värld. Stockholm: Natur och Kultur

Torstenson-Ed, T. (2003). Barns livsvärld. Genus,
etnicitet, generation, särskilt stöd och
värderingar i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Broberg, B., Almqvist, K., Tjus, T. Iliste, A. &
Nilsson, B. (2007). Anknytningsteori. Betydelsen
av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur
& Kultur.

Erling, A. & Hwang, P. (red.) (2001).
Ungdomspsykologi. Utveckling och livsvillkor.
Stockholm: Natur och kultur.

Engquist, A. (1995). Att växa som vuxen. Nya
perspektiv på dig själv och andra. Stockholm:
Prisma.

Naroskin, P. (1995). På spaning efter den vuxna
människan. Stockholm: Natur och Kultur.

Perlmutter, M. & Hall, E. Adult development and
aging. NY: Wiley

Grassman, E. J. & Hydén, L-Ch. (Red.) (2005).
Kropp, livslopp och åldrande. Några
samhällsvetenskapliga perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.

Hagberg, B. & Rennemark, M. (2004). Den åldrande
människans psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Tornstam, L. (2005). Åldrandets socialpsykologi.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Biologiska aspekter

Brørup, M., Hauge, L. & Thomsen, U.L. (1997).
Psykologiboken – om barn, unga och vuxna. Lund:
Studentlitteratur.

MacGreegor, J. (2000). Introduction to the anatomy
and physiology of children. London: Routledge.

Rundgren, Å. (1999). Människans funktionella
åldrande. Lund: Studentlitteratur.

Studieaktiviteter

  • Föreläsningar - 34 timmar
  • Individuell handledning och grupphandledning - 6 timmar
  • Basgruppsarbete - 14 timmar
  • Självstudier - 79 timmar

Arbetsbelastning

  • Kursens totala antal arbetstimmar: 133 timmar
  • Varav självstyrda studieformer: 133 timmar
  • Varav schemalagda studier: 0 timmar

Undervisningsform

Närundervisning

Examinationsformer

  • Tentamina (skriftliga-, muntliga-, hem-)
  • Essä, rapporter, produktioner och portfolio

Lärare

  • Brantberg Bettina
  • Cederberg Arla
  • Ingmar Sigfrids
  • Nordlund-Spiby Rut
  • Skogster Annika
  • Tillman Ilse

Examinator

Sigfrids Ingmar

Antal kursplatser

Ingen begränsning

Delprestation i kraft till

12 månader efter kursens slutdatum

Examinationsformer

  • 2013-10-25 - Tentamina
  • 2012-10-15 - Rapporter och produktioner

Kurs och studieplanssökning