Nivå/kategori

Yrkesstudier

Undervisningsspråk

Svenska

Kurstyp

Obligatorisk

Cykel/nivå

Yrkeshögskoleexamen

Rekommenderat studieår

1

Omfattning

5 sp

Kompetensmål

Målsättning med kursen är att erbjuda ett livscykelperspektiv på människan. Kursen ingår i studiehelheten Människan i välfärdssamhället och stöder följande yrkesspecifika kompetensutveckling: - Studeranden känner till det sociala områdets värderingar och yrkesetiska principer. Han/hon kan identifiera yrkesetiska principer i Socionomens (YH) arbete och kan bedöma och beskriva deras betydelse. - Studeranden inser betydelsen av att reflektera samt har grundläggande färdigheter i att reflektera. - Studeranden känner till olika människosyner och är medveten om sin egen. - Studeranden känner till olika skeden i människans normala utveckling. Han/hon förstår olika livssituationers betydelse för individens tillväxt och utveckling. - Studeranden känner till servicesystem som stöder välfärd och social trygghet. - Studeranden känner till grundläggande välfärdsteorier och förstår välfärdssamhällets förändringar. - Studeranden förstår att begreppet socialt är mångdimensionellt. - Studeranden förstår samhälleliga strukturers och processers betydelse för individers liv och samfunds existens. - Studeranden har kunskap om förfaringssätt inom samhälleligt beslutfattande. - Studeranden förstår betydelsen av medborgarnas delaktighet.

Läranderesultat

Efter avklarad kurs förväntas den studerande vara förmögen att - identifiera utvecklingsutmaningar i människans olika livsskeden. - urskilja livscykelpsykologin i relevant litteratur. - reflektera över människan som subjekt. - reflektera över sin egen personliga utveckling

Innehåll

Människan ur ett livscykelperspektiv

Mer information

Basgruppsträffarna har obligatorisk närvaro. Tiderna för de olika basgruppernas basgruppsträffar hittas via ARBS.

Litteratur

Litteratur för kursen Människan ur ett livscykelperspektiv Grundläggande litteratur: Dunderfelt, T. (2011). Elämänkaaripsykologia: lapsen kasvusta yksilön henkiseen kehitykseen. Borgå: WSOY. En förkortad svenskspråkig version finns i Utbildningsstyrelsen (1994). Hälso- och socialvård – en introduktion. Helsingfors: Stiftelsen för sjuksköterskeutbildning. Erikson, E. (2000). Den fullbordade livscykeln. Stockholm: Natur och Kultur. Ex. på övriga som beaktar hela livsloppet: Hockey, J. & James, A. (2003). Social identities across the Life Course. Basingstoke: Palgrave. Hockey, J. & James, A. (1993). Growing up and growing old. Ageing and dependency in the life course. London: Sage Newman, B. & Newman, P. (2006). Development through Life. A Psychological Approach. Sankari, A. & Jyrkämä, J. (toim.) (2001). Lapsuudesta vanhuuteen. Iän sosiologiaa. Tammerfors: vastapaino. Utvecklingsteoretiska perspektiv med relevans för temat: Jarlang, E. (red.) (1999). Utvecklingspsykologiska teorier. En introduktion. Stockholm: Liber. Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2002). Utvecklingspsykologi. Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber. Magnusson, E. (2003). Psykologi och kön: Från könsskillnader till genusperspektiv. Stockholm: Natur & Kultur. Trost, J. & Levin, I. (1996). Att förstå vardagen – med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Valsiner, J. (1997). Culture and development of children´s action. NY: Wiley Fokus på olika åldrar (jfr. Utvecklingspsykologi samt livslopp) Stern, D.N. (1992) Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Natur och Kultur Torstenson-Ed, T. (2003). Barns livsvärld. Genus, etnicitet, generation, särskilt stöd och värderingar i skolan. Lund: Studentlitteratur. Broberg, B., Almqvist, K., Tjus, T. Iliste, A. & Nilsson, B. (2007). Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur. Erling, A. & Hwang, P. (red.) (2001). Ungdomspsykologi. Utveckling och livsvillkor. Stockholm: Natur och kultur. Engquist, A. (1995). Att växa som vuxen. Nya perspektiv på dig själv och andra. Stockholm: Prisma. Naroskin, P. (1995). På spaning efter den vuxna människan. Stockholm: Natur och Kultur. Perlmutter, M. & Hall, E. Adult development and aging. NY: Wiley Grassman, E. J. & Hydén, L-Ch. (Red.) (2005). Kropp, livslopp och åldrande. Några samhällsvetenskapliga perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Hagberg, B. & Rennemark, M. (2004). Den åldrande människans psykologi. Lund: Studentlitteratur. Tornstam, L. (2005). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Biologiska aspekter Brørup, M., Hauge, L. & Thomsen, U.L. (1997). Psykologiboken – om barn, unga och vuxna. Lund: Studentlitteratur. MacGreegor, J. (2000). Introduction to the anatomy and physiology of children. London: Routledge. Rundgren, Å. (1999). Människans funktionella åldrande. Lund: Studentlitteratur.

Studieaktiviteter

  • Föreläsningar - 34 timmar
  • Individuell handledning och grupphandledning - 6 timmar
  • Basgruppsarbete - 14 timmar
  • Självstudier - 79 timmar

Arbetsbelastning

  • Kursens totala antal arbetstimmar: 133 timmar
  • Varav självstyrda studieformer: 133 timmar
  • Varav schemalagda studier: 0 timmar

Undervisningsform

Närundervisning

Examinationsformer

  • Tentamina (skriftliga-, muntliga-, hem-)
  • Essä, rapporter, produktioner och portfolio

Lärare

  • Brantberg Bettina
  • Cederberg Arla
  • Ingmar Sigfrids
  • Nordlund-Spiby Rut
  • Skogster Annika
  • Tillman Ilse

Examinator

Sigfrids Ingmar

Antal kursplatser

Ingen begränsning

Delprestation i kraft till

12 månader efter kursens slutdatum

Examinationsformer

  • 2013-10-25 - Tentamina
  • 2012-10-15 - Rapporter och produktioner

Kurs- och studieplansökning