Nivå/kategori

Yrkesstudier

Undervisningsspråk

Svenska

Kurstyp

Obligatorisk

Cykel/nivå

Yrkeshögskoleexamen

Rekommenderat studieår

2

Omfattning

10 sp

Kompetensmål

Målsättningarna med kursen är att studenten
-kan beskriva gerontologi som ett vetenskaps
område inom socialt arbete
-har grundläggande kunskap om fysiska aspekter på
åldrandet; hur åldrandet påverkar den fysiska och
kognitiva förmågan hos människan
-har grundläggande kunskap i läkemedelsbehandling
-har insikt i det goda åldrandet samt hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande verksamhetsformer för äldre vuxna
-kan stöda och inspirera äldre till skapande
aktiviteteter i vardagen utgående från personliga resurser och intressen
-kan etiskt reflektera över den äldre vuxna som
klient och har insikt i klientsäkerhet
- har insikt i geronteknologi,design for all och handikapporganisationernas betydelse för äldre med funktionshinder
- kan visa prov på observationsförmåga,
reflektion, datainsamling och bearbetning i
individuell dokumentation

Läranderesultat

Efter avklarad kurs förväntas studenten förstå
betydelsen av gerontologi som ett forskningsområde.
Studenten förstår utmaningar inom äldreomsorgen och
får insikter i de äldres levnadsförhållanden.

Innehåll

- Gerontologi som multiprofessionell och interrelaterad disciplin
- Mångfald i åldrandeprocessen samt coping
- Den äldre populationen idag som en resurs
- Äldreomsorgens utmaningar
- Etik och människosyn i äldreomsorgen
- Observation och intervjuteknik
- Dokumentation

Kursen ersätter följande kurser

Fram till år 2012 Åldrandeprocessen och äldreomsorg
Fram till år 2012 Klientarbete inom äldreomsorg

Mer information

Obligatorisk närvaro vid seminarierna.

Litteratur

Litteratur:
Atchley R. C. 2004. Social Forces and Ageing.
An introduction to Social Gerontology. Belmont.
Wadsworth Publishing Company. Chapter 5.
ISBN 0-534-53694-8.
Baltes & Baltes: Coping with Age.
Ernvall Sirpa, Pulli Antero, Salonen Anne-Marie,
Nurminen Marja-Leena, Kaukkila Hanna-Sisko, 2006.
Läkemedelsräkning. Utbildningsstyrelsen 2006 .
ISBN 952-13-273-0.
Lingås, L-G. 1998. Över andras tröskel. Etik vid
omsorgsarbete i andras hem. Studentlitteratur.
Lund
Kröger, T. (2005) Interplay between formal and
informal care for older people: The state of the
Nordic research.
Marin, M & Hakonen, S. (toim.) Seniori- ja
vanhustyö arjen kulttuurissa.
P-S-kustannus. Jyväskylä

Nurminen M-L. 2008. ABC om läkemedelsbehandling.
Utbildningsstyrelsen. Otavas Tryckeri AB. Keuru.
Päivärinta, E & Haverinen, R. 2002. Ikäihmisten
hoito- ja palvelusuunnitelma. Opas työntekijöille
ja palveluista vastaavista. Stakes. Helsinki
Raivio,M.2007. Pitfalls in Dementia care. Doctoral dissertation. Helsinki.
Slater R. 1995. The Psychology of Growing Old,
Looking Forward. Buckingham. Open University
Press. ISBN 0-335-19318-8.
Suominen, M. 2007.Nutrition and Nutritional care.http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/28176/nutritio.pdf?sequence=1 Extern länk
Thompson N. 1995. Age and Dignity. Working
with Older People. Aldershot: Arena. ISBN 1-85742-
251-1
Övriga aktuella vetenskapliga artiklar meddelas inom kort.

Extra litteratur:
Andersson,L.(red.) 2002. Socialgerontologi. Lund.
Studentlitteratur

Ekwall, A (red) 2010. Äldres hälsa och ohälsa - en
introduktion till geriatrisk omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.

Forsell, E. 2004. Skyddandets förnuft. En studie
om anhöriga till hjälpbehövande äldre som
invandrar sent i livet. Akademisk avhandling.
Institutionen för socialt arbete. Stockholm

Jegermalm, M. (2005) Carers in the welfare state –
On informal care and support for carers in Sweden.
Academic dissertation. Stockholm University, Dept
of Social Work

Jeppson Grassman, E. (red.) 2003. Anhörigskapets
uttrycksformer. Studentlitteratur. Lund
Koskinen, S & Ahonen, S & Jylhä, N & Korhonen, A-L
& Punonen, M. 1992. Vanhustyö. Gummerus. Jyväskylä

Larsson, M. 2000. Geriatrisk vård och specifik
omvårdnad. Studentlitteratur. Del 1.
Lund

Sand, A-B.M. 2005. Informell äldreomsorg samt stöd till informella vårdare – en nordisk
forskningsöversikt. I M. Szebehely (Red)

Säker läkemedelsbehandling. Social- och
hälsovårdsministeriets publikationer 2007:15 ,
ISSN 1236-2050. ISBN 978-952-00-2368-3 (inh.),
978-952-00-2369-0 (PDF).
http://www.stm.fi/Resource.phx/publishing/document Extern länk
s/11882/index.htx

Veräjänkorva O. m.fl. 2006. Lääkehoito
hoitotyössä. WSOY. Helsinki. ISBN 951-0-30230-9

Äldreomsorgsforskningen i Norden. En
kunskapsöversikt (s. 197-242). Nordiska
Ministerrådet. Tema Nord
2005:508

Seppänen, M & Karisto, A & Kröger,T. 2007. Vanhuus
ja sosiaalityö. Sosiaalityö avuttomuuden ja
toimijuuden välissä.
Lappalainen, T & Turpeinen, A. (toim.) 1998.
Auttamistyö kotona. Kirjayhtymä Oy. Helsinki

Silfverberg, G. (Red.) 2007. Hemmets vårdetik. Om
vård av äldre i livets slutskede.
Studentlitteratur. Lund

Stakes publikation 59/2005: Vård- och
serviceplaner inom äldreomsorgen - en handbok för
personal inom social- och hälsovården samt
serviceansvariga

Dehlin, O & al. 2000. Gerontologi. Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv.
Del 1. Natur och kultur. Falköping

Ellström, E & Ekholm,B & Ellström P-E. 2003.
Verksamhetskultur och lärande. Om äldreomsorgen
som lärandemiljö. Studentlitteratur. Lund

Hagberg & Rantanen, T. 2004. Den åldrande
människans psykologi. Ett livsloppsperspektiv.
Studentlitteratur, Lund.

Heap, K. 1995. Samtal med äldre. Del 1. Liber.
Stockholm

Heikkinen, E & Marin, M. (toim) 2002. Vanhuuden
voimavarat. Tammi. Del 2. Helsinki

Kurki, L. 2007. Innostava vanhuus. Finn Lectura.
Suomi, a & Hakonen, S. 2008. Kuluerästä
voimavaraksi. Sosiokulttuurinen puheenvuoro
ikääntymiskysmyksiin.PS-kustannus. Jyväskylä

Thorslund, M & Wånell, S-E. 2006. Åldrandet och
äldreomsorgen. Studenlitteratur. Lund

Öberg, P. 2003. Livet som berättelse. Om biografi
och åldrande. Acta Universitatis Upsaliensis.
Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations
from the Faculty of Social Siences 62

Öberg. P. 2005. Den åldrande kroppen. Samhälleliga
bilder och äldres egna erfarenheter. I E Jeppsson
Grassman & L-C. Hydén (Red.) Kropp, livslopp och
åldrande. Studentlitteratur. Lund

Öberg, P. 2004. Äldres sexualitet – en del av det
goda åldrandet. Äldre i centrum 16 (3)

Öberg, P. 2005. Åldrandet i ett föränderligt
samhälle – en utmaning för sociologisk forskning.
Sociologisk forskning 3: 19-26

Rapporter:
Healthy Ageing – a challenge for Europe, The
Swedish National Institute for Public Health. R
2006: 29 www.healthyageing.nu Extern länk

FYSS 2008: www.fyss.se Extern länk

Publikationer: Folkhälsoinstitutet i Sverige.
www.fhi.se Extern länk
- Multisjuklighet och demens – vad kan förebyggas?
- Bättre hälsa hos äldre
http://www.fhi.se/shop/material_pdf/battrehalsahos Extern länk
aldre.pdf
- Folkhälsoarbete bland äldre
http://www.fhi.se/shop/material_pdf/fhaldre.pdf Extern länk
- Folkhälsoarbete för äldre, varför och hur?
http://www.fhi.se/shop/material_pdf/fharbeteforald Extern länk
re0401.pdf
- Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på
äldre dar
http://www.fhi.se/upload/ar2005/rapporter/r20056Al Extern länk
dredar0505.pdf
- Utemiljöns betydelse för äldre och
funktionshandikappade
http://www.fhi.se/shop/material_pdf/utemiljo0401.p Extern länk
df

Studieaktiviteter

  • Föreläsningar - 45 timmar
  • Individuell handledning och grupphandledning - 13 timmar
  • Praktiska övningar - 20 timmar
  • Basgruppsarbete - 45 timmar
  • Projekt- och produktionsarbete/konstnärlig verksamhet - 43 timmar
  • Självstudier - 100 timmar

Arbetsbelastning

  • Kursens totala antal arbetstimmar: 266 timmar
  • Varav självstyrda studieformer: 266 timmar
  • Varav schemalagda studier: 0 timmar

Undervisningsform

Närundervisning

Examinationsformer

  • Tentamina (skriftliga-, muntliga-, hem-)
  • Demonstrationer och färdighetsprov

Examinationskrav

För godkänd kurs krävs att studenten avlägger
följande delprestaioner enligt
följande fördelning:

- Basgruppsarbete (vitsord 1-5)
- Avslutande examinatiion 17.3.2014(vitsord 1-5)
- Godkänd i seminarierna och workshops:
Fysiska aspekter på åldrande samt näringslära.
Rörelse och musik, sittdans.
- Godkänd i läkemedelsbehandling

LÄKEMEDELSBEHANDLING:
läkemedelsbehandlingstentamen består av två delar.
Den första delen består av en teoretisk del som
värderas med vitsorden tillfredsställande (1,2),
god (3,4) och utmärkt (5). Maximum 28p, (1)14-16p,
(2) 17-19p, (3) 20-22p, (4) 23-25p, (5) 26-28p.
Den andra delen är läkemedelsräkning. Den
innehåller fem tal som för godkänd prestation alla
skall vara rätt räknade . Kalkylator får användas
men inte telefonens kalylator. Läkemedelsräkningen
värderas med godkänd/underkänd. Om den ena delen
är godkänd och den andra underkänd kan den
underkända delen tenteras om separat. Båda delarna
tenteras samtidigt i den första tentamen.
Teorivitsordet ger vitsordet i
läkemedelsbehandlingen.

Lärare

  • Arell-Sundberg Marina
  • Dahl Birgitta
  • Gustafs Christel
  • Gustavson Mia
  • Nordlund-Spiby Rut
  • Sigfrids Ingmar
  • Tillman Ilse

Examinator

Gustafs Christel

Antal kursplatser

Ingen begränsning

Delprestation i kraft till

12 månader efter kursens slutdatum

Examinationsformer

  • 2014-03-17 - Tentamina
  • Datum meddelas senare - Demonstrationer och presentationer
  • 2014-03-17 - Övriga uppgifter

Kurs och studieplanssökning